Vuovdega - Skogssamerna

En riktigt fröjdeful Jul och ett Gott Nytt 2010 tillönskas Eder.

Läs Julkrönikan på denna länken: http://www.sametinget.se/11633

//Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande.

Lite snö, regn i luften, renar som går genom isen… Vart är vi på väg? 

Stefan Mikaelsson höll ett öppningstal som fick en att verkligen fundera på vad vi, alla människor, gör med vår miljö. Jag brukar säga att kroppen är en fantastisk maskin som kan ”laga & fixa” så mycket för egen maskin, bara vi ser till att den är i form.

Men hur är det med moder jord, även jorden är en fantastisk maskin som kan ”laga och fixa” sig själv, bara den är i form och förutsättningar finns.

För vår kropp har vi ett eget ansvar, men för vår jord har alla ett ansvar. För framtidens, våra barns och den samiska kulturens skull är det dags att vi nu tillsammans kommer till handling och skapar förutsättningar för ett bättre klimat och fortsatt liv.

Plenumet denna gång började med den utbildningen som tyvärr inte hanns med vid förra plenumet i aug. En utbildning där vi blev ”presenterade” skillnaden på vad ligger på politikerns bord och vad ligger på tjänstemannens bord. Efter presentationen arbetade vi i grupper där vi själva diskuterade våra olika roller,  politiker eller tjänsteman.

Allt redovisades och vi var överens om ett grundarbetssätt och syn på hur Sametinget i framtiden ska nå resultat som gynnar det samiska folket. Toppen!

Viktigt är nu att vi arbetar vidare med processen för att det verkligen ska bli en förändring till det bättre och att målfokusera på en positiv framtid för hela det samiska folket.

Plenumsdagarna: Eloge till Sylvia Simma för att hon är en bra förebild i talarstolen. Sylvia är tydlig, konkret och saklig i sina tal. Alla partier ska ha möjlighet att framföra sina åsikter i talarstolen – Det är ett ansvar mot sina väljare som varje parti har. Men, när talarstolen börjar användas för personangrepp eller att tala om vad andra tycker, tänker (kan ev. göras av tankeläsare)… Då är det slöseri med tid.

Jag hade önskat att man i talarstolen var saklig, konkret och kortfattad, för att på så sätt inte fastna i frågor som egentligen inte är något att fastna i för vi är redan överens om vi bara lyssnar på ”saken”.

Sammanfattning från detta plenum är att de flesta höll sig till sakfrågan, olika åsikter kom fram och det bästa av allt – Vi blev enade i många frågor om hur vi ska arbeta vidare för att nå bästa resultat. Ta till exempel promemorian om ”Vissa samepolitiska frågor” och rovdjursfrågan, frågor som rör framtiden och där det måste till en förändring. Här kunde partierna enas om gemensamma riktlinjer och hur vi arbetar vidare för att nå dem. Kunde inte bli bättre på den korta tiden.

Valen och valberedningens arbete genomfördes med respekt och ödmjukhet.

Sociala frågor tex. Barnpassning blev en kanske lite långdragen fråga, men samtidigt är det viktigt att åsikter kommer fram och att vi nu kan ta fram ett förslag till lösning som gör att alla ledamöter har möjlighet att delta vid plenum. Barn är inget hinder, barn är en tillgång och vår framtid.

Efter många givande diskussioner med både lika och olika åsikter känns det nu som om hopp finns för att Sametinget ska stärkas och att vi siktar på framtiden.

Steg 1 – Vi vet vilken roll vi har som politiker och vilken roll tjänstemännen har.

Steg 2 – Vi kunde enas i många stora frågor som gynnar det samiska folket och framtiden.

Vid pennan / Helena Dådring

Buoris – Bures - Buaregh

Jag finns för Dig när Du behöver någon att tala med när livet är svårt och bekymmersamt!

Telefon: 042 – 12 34 16

E-post: massaeriksson@telia.com

Jag har tystnadsplikt som betyder att det vi talar om stannar mellan oss. Du behöver inte säga vem du är, du kan vara anonym om du vill.

Jag är född och uppvuxen med det samiska språket i en renskötarfamilj. Är barn- och familjeterapeut, legitimerad psykoterapeut med handledarkompetens.

Har arbetat i Norrbotten, barn- och vuxenpsykiatri, senare inom skola och socialtjänst. Efter min legitimation 1989 öppnade jag en privatmottagning i Uppsala. Flyttade till Skåne för åtta år sedan och har fortsatt arbeta i mindre omfattning, nu närmar jag mig slutet av mitt yrkesliv.

Idag vill jag hjälpa och finnas för mitt eget folk. Om du behöver någon att tala med i telefon eller mejla till mig om olika bekymmer, allt under sekretess. Jag lovar svara så fort jag kan.

Du kan ringa mig på alla dygnets timmar, om jag inte svarar just då kommer en telefonsvarare meddela vart man kan vända sig om man har psykologiska problem. Den är till för mina gamla som nya patienter. Du kan lämna meddelande efteråt, jag kommer ringa dig så fort jag kan eller så får du återkomma senare eller mejla mig.

Att få tala med någon på sitt modersmål lapska/samiska eller svenska, om hur det är och var att växa upp i ett samiskt samhälle gör det lättare att förstå hur livssituationer i vår kultur skiljer oss från den svenska kulturen. Att också få tala med någon som har erfarenhet att tala om svåra saker, det kan handla om dig själv, vän, dina barn- familjens svårigheter – andra problem och relationer etcetera.

Inget är för smått eller för stort, allt som du funderar och som oroar dig kan vi tala om, det är du som bestämmer. Jag är van med telefon samtal från barn, unga gamla och vuxna som har bekymmer i livet och jag vet att det är en bra hjälp att få tala med någon som lyssnar, förstår och vill en väl. Tillsammans i telefonen kan vi hitta lösningar för att gå vidare. Tveka inte, lyft luren och som sagt, var anonym om du väljer det.

Jag har en sträng tystnadsplikt enligt sjukvårdslagen. Du behöver inte vara orolig eller rädd att det vi talar om lämnas vidare, det stannar mellan oss.

MEN det finns ett tillfälle då tystnadsplikten bryts och det är om du berättat vem du är och säger att du tänker ta ditt liv. Om jag bedömer då, att det är risk att du tänker ta ditt liv eller någon annans eller att ett barn far illa, då bryts sekretessen. Om vi inte tillsammans kan lösa det. Jag har en skyldighet enligt lag att anmäla om jag inte kan hitta farbara stigar med den jag talar med. Under mitt 50- års yrkesverksamma liv har jag endast behövt söka annan hjälp vid ett par tillfällen och alla gångerna har det slutat lyckligt. Efteråt har det varit det bästa för den som ringt och naturligtvis för mig också. Alla vi människor vill få hjälp av någon, ingen vill egentligen lämna livet, utan det är ett rop på hjälp som slutar olyckligt om man inte får hjälp!

Ring mig före!!!

Vi har svårt att våga tala öppet med varandra om svåra saker som bekymrar och oroar oss. Att bryta benet eller ha ont i magen går bra att tala om, men inte om vi är ledsna, arga, rädda eller att vi håller på att förlora någon till exempel vid skilsmässa. En svår sjukdom, svårigheter med barnen, att överge eller bli övergiven, har ekonomiska problem eller andra bekymmer. Det är tungt att bära ensam. Vi drabbas alla någon gång av svårigheter och då går vi oftast ensamma och är tysta. Är man glad då är det mer tillåtet att tala om det.

Jag vill med dessa rader att ingen bland oss samer ska behöva vara ovetande om att det finns samisk hjälp att få, av en person som är utbildad, har kulturkompetens och tystnadsplikt. Men, det är du som väljer att söka hjälpen. Man kan också ringa mig om man är orolig för någon av sina nära och kära. Ingen ska behöva sitta ensam i en svår livssituation utan att få tala med någon. Vi behövs alla, vi är en del i ett större sammanhang i livets villervalla.

Alla vi vuxna har ett ömsesidigt ansvar att hjälpa varandra när livet känns tungt och svårt, men ibland orkar man inte. Men då kan man ringa mig eller mejla, berätta att jag finns…

Det finns också en annan telefon du kan ringa till och vara anonym i nämligen:

Samiska Krisnätverketstelefonjour, telefon: 063-10 12 30.

Den är öppen fredag och söndag mellan kl. 20.00 – 24.00.

Det är samer som sitter som svarare, de har lovat och skrivit under ett tystnadslöfte. Både den som ringer och den som svarar är anonym.

Helsingborg december 2009

Varrudagáj/Med vänlig hälsning

Majvor Massa Eriksson

Telefon: 042-12 34 16

E-post: massaeriksson@telia.com

Rapport:
Perioden  26 maj (valresultatet presenteras) till och med Plenum, Kiruna, 27 aug

26 maj… Äntligen, efter drygt en veckas väntande så presenterades valresultatet.
Endast 59,2 % av dem som var röstberättigade hade röstat. En minskning med 3,7 %.
Om man spinner vidare vad gäller röstdeltagande… anta att alla 600 ”nya” väljare röstade. Då skulle det innebära att ca 500 av den ”gamla” väljarkåren valt att inte rösta. Något att fundera på inför nästa val…

Vi fick 3 mandat…
Kändes mindre bra att vi tappat ett mandat. Anledningen till tappet kan vara många. Utan att spekulera och fördjupa oss allt för djupt i ”varför”, så är detta en erfarenhet som vi ska ha med oss inför kommande partiarbete. Vi har nu en ny mandatperiod framför oss och det är också nu som vi ska och kan påverka väljarkåren så att de i valet 2013 lägger röstsedeln med Vuovdega-Skogssamerna i kuvertet.

Vägen från att valresultatet presenterats till…
I juni månad blev jag kontaktad av Sametingspartiet Samerna som erbjöd oss ett samarbete inför den kommande mandatperioden. Samernas erbjudande diskuterades vid olika möten, både enskilt och i grupp, utan att riktigt känna att ”detta blir bra”. Efter att under sommaren ha pratat med andra partiledare, stod det klart att många var avvaktande och väntade in plenum.
 
Väl i Kiruna 23 aug, började det hända saker. Vi som var där alla plenumsdagar var Stefan Mikaelsson, Helena Morén, Marina Ederlöv-Nilsson och undertecknad. Agneta Silversparf deltog måndag-onsdag och Anders Persson och Johan Skogsfeldt deltog på tisdagen.
Nu började det hända saker… Erbjudandet från Samerna kvarstod, och vi fick även ett erbjudande från Samelandspartiet. Efter att noga ha diskuterat dessa erbjudanden, var vi eniga om att vi tillsammans med något av dessa två stora partier skulle vara ”små” och inte få vår röst hörd.

På ett tidigt stadium började vi prata med Min Geaidnu om ett samarbete. - Nu pratade vi på samma nivå, vi lyssnade och respekterade varandras olikheter. Fullt eniga beslutade vi oss för att samarbeta med Min Geaidnu.

Samerna kallade till ett möte för samtliga partier. Där beslutades att det bästa för Sametinget var att en proportionell 7-mannastyrelse valdes. Vår målsättning i detta läge var att så många partier som möjligt skulle vara med i den styrelsen. En tanke var att om samtliga 8 partier fanns med i denna styrelse, som ordinarie eller ersättare, skulle alla ha tillgång till möteshandlingarna, vilket i förlängningen var positivt inför diskussionerna i plenum. Utifrån detta resonemang blev resultatet att Vuovdega-Skogssamerna, Min Geaidnu och Landspartiet Svenska Samerna (LPSS) påbörjade ett samarbete.

Valet av presidium. Under mötet som Samerna kallade till nämndes aldrig hur detta val skulle gå till. Valberedningens förslag till Sametingets ordförande till lika presidiets ordförande, var vår egen Stefan Mikaelsson. Jag tror jag vågar skriva att nästan samtliga sametingsledamöter tyckte att detta var ett bra förslag och röstade på Stefan. Övriga platser i presidiet blev tillsatta efter valberedningens förslag.

Valet av styrelsens ordförande. Vi hade gärna sett att Sara Larsson kandiderat redan i första vändan. Nu blev det inte så utan valet stod mellan Anders Kråik och Per-Mikael Utsi. Våra tre röster var i detta läge inte avgörande för resultatet. Åter igen var vi eniga när vi beslutade att rösta på den kandidat som skulle få flest röster. I detta fall Per-Mikael Utsi.
Sedan hände allt mycket snabbt. Det var möten i valberedningen, möten mellan partiledarna, möten i partierna och möten mellan oss tre partier som samarbetade. Per-Mikael Utsi avgår och styrelsen är utan ordförande.
För att göra en lång historia kort så gick det mycket brant utför i bergochdalbanan.
Vi ”små” partier var eniga och höll ihop, så även inom det egna partiet. Vi ville se en förändring. Samelandspartiet och Samerna kom med en kompromisslösning, som vi tyvärr inte kunde godta. – En dålig kompromiss var inte lösningen för framtiden.

Vi tog vårt ansvar och höll ihop. Vi röstade på Sara Larsson till styrelseordförande. Vi lämnade förslag till valberedningen i den ordning som det förväntades av oss.
Idag är 6 av 8 partier i styrelsen

Resultat
Efter många turer i en lång bergochdalbana, avslutades plenum i Kiruna med att Vuovdega-Skogssamerna erhöll en plats i styrelsen, Helena Dådring, och även posten som Sametingets ordförande, Stefan Mikaelsson. Ett resultat som vi kan vara väl nöjda med.

Vid pennan / Helena Dådring